Lembrowski

Med filmen Eden Log debuterar Franck Vestiel som regissör och manusförfattare, vilket inte betyder att han är en duvunge inom branschen. Tvärtom har han jobbat om regiassistent till både Marc Caro och Brian DePalma, samt var delaktig i den uppmärksammade franska skräckfilmen Ils (Them). Det känns som om en ny generation skräckfilmsregissörer börjar göra entré och cyberpunkskräckisen/sci-fi filmen Eden Log är det senaste alstret.

I en fuktig mörk grotta långt under jordens yta vaknar en man till liv i en grop lera, naken och desorienterad. Han har inget minne av vem han är eller har någon som helst aning om var han är. Han börjar röra sig runt och finner snart både massgravar och får information av kryptiska hologram om att han befinner sig i Edens Log, ett samhälle som lever av energin från rötterna av stora träd. Han vandrar djupare in genom katakomberna för att söka svaren kring vem han är samtidigt som han blir attackerad och jagad av mutanter och säkerhetspoliser.

Eden Log är inspirerad av franska serier som Metal Hurlant och det är den typen av serie som lega till grunden i hur regissören visualiserat filmen. Den är väldigt mörk, nästan svartvit under långa stunder. Intertextuellt hänvisar filmen också till Dante Alighiereis verk Inferno. Estetiskt går det också att se ett inflytande från Marc Caro och Jean-Pierre Jeunet. Sci-Fi filmer kan kategoriseras på olika vis och Edens Log bör läggas i samma fack som mer filosofiska sci-fi filmer som Kubricks 2001, Tarkovskys Solaris och Stalker och Danny Boyles Sunshine. Edens Log når inte upp till samma nivå som nämnda filmen med gör ett tappert försök, något som Vestiel ska ha cred för.

Jag älskar denna typ av sci-fi, filosofi och underhållning som brukar leda till någon form av existentiellt grubbel. Detta var inte alls vad jag förväntade mig av filmen på förhand och jag blev positivt överraskad. Filmen har också en del brister, strukturellt och berättarmässigt. Och jag är en aning besiken på slutet.