Pengar i sitt sammanhang


Praktiskt med elgrill

img141/6407/tmp966od0.jpg


SKRÄCKFILMSVECKA -08!!!!!

I sann anda av påsken utropar Lembrowski 
årets skräckfilmsvecka. Senast det begav
sig var sommaren 2007. Men då kommande
helg kommer att handla om golgatavandring,
korsfästelse, ond bråd död, återuppståndelse,
bredvid häxor och blåkulla, tyckte Lembrowski
att det ännu en gång var dags att botanisera i skräckfilmsgenren.

Det blir nyheter, recensioner och allmänt svamlande som vanligt.


Heath Ledger funnen död!


Vid halv fyra tisdagen den 22/1 hittades Heath Ledger död i en lägenhet i New York. Misstankarna är att det rör sig om en överdos och det finns inga tecken på att någon brottslighet. Ledger hittades livlös i sin säng då hans hushållerska kallade på honom men fick inget svar. Alla återupplivningsförsök misslyckades. 

Ledger skall ha slutfört inspelningarna av Batman The Dark Knight och höll på att filma Terry Gilliams nästa film.

En scen som många minns Heath Ledger ifrån är från filmen "10 orsaker att hata dig" där han spelar charmören Patrick Verona som faller för argbiggan Kat Stratford spelad av Julia Stiles. Lembrowskibloggen vill minnas allt fantastiskt som han gav oss när han levde. Vila i frid.


2007 års kalkoner


Strax innan Oscarsnomineringarna redovisas kommer traditionsenligt årets Razzienomineringar, det numera välkända priset som tilldelas de sämsta amerikanska filmerna under föregående år.

I år dominerar Linsay Lohan repertoaren med sin roll i I Know Who Killed Me, snart dvdaktuell i Sverige, som gett henne inte mindre än två nomineringar till sämsta skådespelarinna 2007, då hon spelar två roller i filmen. I Know Who Killed Me fick totalt nio nomineringar för bland annat sämsta regi, sämsta film och sämsta manus. 

Bland de övriga nominerade är det som vanligt Eddie Murphy som varje år ideligen finns bland pristagarna, detta år har Eddie erhållit totalt fem personliga nomineringar för filmen Norbit. Jag skulle däremot tippa att Nicolas Cage vinner sämsta skådespelare under 2007 när han har fått samlade nomineringar för Ghost Rider, National Treasure: Book of Secrets och Next.

1. I Know Who Killed Me (9 nomineringar)
2. I Now Pronounce you Chuck and Larry (8 nomineringar), Norbit (8 nomineringar)
3. Bratz (5 nomineringar), Daddy Day Camp (5 nomineringar)
4. Captivity (3 nomineringar)

Är det någon film jag saknar bland dessa är det möjligen Good Luck Chuck, men annars tycker jag att juryn (medlemmarna i organisationen) har varit exemplariska i sina beslut.

Galan The Golden Raspberries kommer att hållas en dag före Oscarsgalan, dvs den 23 februari. Mer om nomineringarna kan ni läsa här http://www.razzies.com/history/28thNoms.asp.

Jag lägger även till Halle Berrys klassiska tacktal på 2005 års Raspberriegala när hon i person tog emot priset för sämsta skådespelerska år 2004 med filmen Catwoman.


Mer om del Toro

Sin vana trogen här på Lembrowski rapporterar vi alltid det senaste om Guillermo del Toro. Efter att han medverkat i ett par intervjuer i och med släppet av Hellboy 2 trailern har pratet satt gått igång. Vad del Toro själv säger är att hans nästa film kommer att vara en egen tolkning av Mary Shellys Frankenstein, vilken redan börjart gå i förproduktion. Sedan lär han också ha talat om att han möjligen skall regissera både The Hobbit och sista filmen om Harry Potter men där är ingenting klart än. Det finns mycket som tyder på att det kommer att ta lång tid innan vi får se The Hobbit på bio, mitt tips 5-10 år.


Gott nytt 2008!!

Här är U2 med New Years Day, en video som är inspelad i Sverige och med lite Arn-vibbar, dock inte inspelad på "väsjöttaschlätta". Ryttarna i filmen som skulle föreställa bandmedlemmarna i U2 är i själva verket svenska tonårstjejer som fick ryka ut efter att gubbarna satt och värmde sig på hotellet. Bono skulle dessutom ha varit så svinkall i ansiktet vid inspelningen att han hade problem att utföra munrörelserna till sången i videon. Och kom ihåg att "nothing changes on New Years Day".


Kidman och Craig i värdelös nyfilmatisering

image112
Jack Finneys novell The body snatchers har filmatiserats ett antal gånger i olika version men sällan med så kompetenta personer både framför och bakom kameran.

The Invasion handlar om psykiatrikern Carol Bennell (Nicole Kidman) ensamstående mamma med ett barn och som nyligen börjat träffa läkaren Ben Driscoll som spelas av Daniel Craig. En rymdfärja exploderar i stratosfären och bitarna sprids över USA. Dessa visar sig vara smittade med ett utomjordiskt virus som börjar ta över och kontrollerar människorna. Det visar sig snart vara Carols barn som är nyckeln till att lösa hela problemet.

Detta är en väldigt poänglös nyfilmatisering av en redan ganska tråkig historia. Filmen saknar struktur och känsla och känns som ett hafsverk av en amatör. Vilket är helt sjukt när regissören bakom är ingen mindre än Oliver Hirschbiegel som för ett par år sedan gjorde fantastiska Der Untergang, om Adolf Hitlers sista dagar i bunkern fantastiskt porträtterat av Bruno Ganz.

Sci-fi från 1950-talet handlade ofta om två saker, antikommunistisk propaganda samt låg budget och Invasion of the body snatchers från 1956 hade bägge (något som Oliver Hirschbiegel kommenterar lite fyndigt i en middagsscen med en rysk ambassadör). Att göra människor rakt upp och ner till utomjordingar handlade ofta om att de inte hade pengar till make-up och de ville skrämmas med iskallt stirrande skådespelare, något som även den sämsta aktör klarade av. I en science fiction film från 2007 har jag större krav än så, då det är exakt vad filmen försöker skrämma publiken med, iskallt stirrande människor och hela filmen The Invasion upplever jag vara till sitt sätt 50 år gammal.

Förmodligen är det regissörens namn som fått de kända skådespelarna knutna till filmen då Kidman brukar hora för excentriska européer (läs von Trier och Alejandro Amenábar). Hursomhelst så tampas denna film med enorma problem i produktionen och vad som ligger bakom går det bara att spekulera i. Språkliga brister, annorlunda filmklimat, amerikanska producenters begränsningar mm skulle kunna vara ett par problem då de ofta uppstår när europeiska regissörer gör film i Hollywood (och har varit så i snart 100 år).

Tematiken är liknande den i I am legend och det är Warner Brothers som producerat bägge. Warner försöker möjligen utnyttja rådande känsloklimat i efterdyningarna av stormen Katrina och det anstormande miljöhotet. Ett överliggande hot som människorna är maktlösa emot. Eller så är Warner helt enkelt bara ute efter att göra remakes på bortglömda filmer.


The Invasion låtsas ha någon form av budskap men det drunknar bara i bakomliggande ängslan för kollektivism och grundhistoriens bakomliggande kommunismrädsla. Vilket visas bland annat genom det omänskliga sätt som de onda människorna skildras i The Invasion, på samma sätt man gärna porträtterade ryssar i film under kalla kriget, som känslokalla maskiner (se t.ex. Rocky 4). Helt enkelt omänskliga, samhällstörtande, känslokalla monster som hotar den amerikanska familjen.

Undvik The Invasion för allt vad du är värld då det är en skräpfilm av sällan skådat slag.


Betyg


Filmtips: Tekkon Kinkreet

image111

Jag brukar sällan se anime då filmer som Final Fantasy VII: Advent child kräver enorma förkunskaper om vad som hänt innan för att man ska förstå handlingen, de är oftast mer snygga än rika på innehåll eller så är mina kunskaper om japansk kultur för små för att kunna ta till mig filmerna. Men sedan finns det undantag som Akira, Ninja Scroll, Ghost in the Shell och Spirited Away som erbjuder enorma filmupplevelser. Till denna samling filmer vill jag nu också ställa Tekkon Kinkreet som smög sig ut på de svenska hyllorna för en månad sedan. Filmen handlar om två hemlösa barn som bor i en folkabubbla men som besitter stora krafter och gör yakuzan rädda för att inta deras del av staden. Filmen genomsyras av taoism men är samtidigt en skildring om broderskärlek och en inre kamp. Fantastiskt animerad på ett traditionellt sätt och gubbarna är till och med ganska fula vilket jag tycker är befriande. Tekkon Kinkreet är regisserad av Michael Arias som är amerikan och detta är den första animelångfilmen någonsin som är regisserad av en ickejapan.


Will Smith lyfter film med svagt slut

image110
Romanen I am Legend är skriven av Richard Matheson och den har filmatiserats två gånger tidigare utan större framgång. 1964 kom The Last Man on Earth med kultskådisen Vincent Price i huvudrollen och 1971 var det dags igen i Charlton Hestons The Omega Man. Boken har emellertid alltid framstått som ett pionjärverk inom modern skräck och sci-fi, och i synnerhet var Romero oerhört inspirerad av den till sin stilbildande Night of the Living Dead. Även Stephen King har sagt att I am Legend är den roman som påverkat honom mest i sitt skrivande.

Nu är det Will Smith som axlar rollen som Dr. Robert Neville i postapokalyptiska New York där djungeln och muterade människor har tagit över. Som en Robinson Crusoe på Manhattan försöker han överleva dagen genom att idka mindre jordbruk och jaga hjort, men om nätterna tvingas han låsa in sig i sitt bepansrade hem för att skydda sig mot de varelser som huserar utanför. Tre år tidigare har människan uppfunnit ett modifierat virus som botar all form av cancer, problemet upptäcks strax att detta virus fortsätter att utvecklas och muterar människorna. En av utvecklarna bakom viruset antyds vara Dr. Robert Neville, vilket är en anledning till hans jakt efter ett botemedel.

Filmen är en kombination mellan å ena sidan filmer som Robinson Crusoe och Cast Away och å andra sidan Zombiefilmer som Night of the Living Dead, Resident Evil och 28 dagar senare. På så sätt känns det som att man har sett filmen innan, om det inte hade varit för att filmen i sig är genomtänkt och snygg. Det grundläggande behovet av överlevnad, hur rutiner hjälper honom att behålla livet, fortifieringen av sin bostad, hur bisten av social interaktion gör honom mer och mer galen etc. Däremot finns det en hel del logiska luckor i manus som kanske spolierar det för många tittare, men i jämförelse med andra zombiefilmer har denna film en extrem smartness.

CGI animeringarna är lite taskiga på sina ställen men fungerar i helheten och New York efter apokalypsen är snyggt skapat och lägger an stämningen. Will Smith som är den enda aktören i större delen av filmen är bra och får behålla lite av sin stil och humor. Regissören heter Francis Lawrence som tidigare har gjort Britney Spears videos men i långfilmsväg givit oss Constantine med Keanu Reeves som demonjägare och Peter Stormare som djävulen. Han lyckas lägga an en ton i början av I am Legend som gör mig intresserad av filmen och vi får följa hur Neville klarar av att överleva sin dag med allt det han företar sig. Många av scenerna är snyggt utstuderade och Lawrence gör lyckas skapa spänning och snygg underhållning. Dessvärre finns det en stor brist i filmen.

I en timme är I am Legend en riktigt bra film, men efter en fantastisk scen där muterade hundar försöker ta kål på Robert Neville växlar filmen och blir en pretentiös soppa. Jag har inte läst Mathesons roman men vad jag har förstått så är det inte hans slut i någon av de tre filmatiseringarna av hans bok, vilket gör mig intresserad av att läsa den. I am Legend säljer sig helt enkelt jävligt billigt med ett taskigt hollywoodslut som jag tycker går helt emot resten av en mycket bra film.

BetygBetygBetyg


Joy Division - Love will tear us apart

De populära biografifilmernas framgång de senaste åren (Ray, Walk the Line etc. ) har fått producenter att se dollartecken. Kommande recension kommer att behandla filmen Control vilken handlar om Joy Divisionsångaren Ian Curtis som hängde sig vid 23 års ålder. Likt alla andra artister som dör unga vidtog många rykten om varför han tog livet av sig, något som filmen säkert kommer att ge en fingervisning om. Detta är Joy Divisions största hit Love will tear us apart, vilket också står på Ian Curtis gravsten i Macclesfield England.


Ingen av de nya serierna har imponerat

För ett par månader sedan skrev Lembrowskibloggen om de nya piloterna, nu har de rullat ett tag i USA och resultatet är tyvärr inte ens godkänt. Den enda serien som höll måttet och dessutom blev bättre sedan piloten är Californication. Resten har entydigt varit dåliga, och det är ovanligt det av så många serier inte kommer fram någon ny och fräsch serie som slagit igenom när vi är halvvägs in i höstsäsongen. Ur tittarsiffrorna går det att konstatera och det är de äldre serierna som dominerar och framförallt CSI, Grey's anatomy, Desperate Housewives och House. Den enda serien som slagit sig in på tittartoppens topp20 och som rullar på förstasäsongen är Samantha Who, en menlös sitcom med Christina Applegate. Vad jag är mest tacksam över denna höst är att min personliga favoritserie Dexter fortfarande håller ihop i andrasäsongen. Och att House kunde förnya sig och återvitalisera sig själva är imponerande.

Journeyman har iallafall ett snyggt intro, men tyvärr är serien fullständigt värdelös, för när snubben reser tillbaka i tiden räcker det inte med att bara köra igång nån listetta från det året på en radio för att övertyga resan i tid och rum. Fan lär av Life on Mars eller nått. Kevin McKidd i huvudrollen, Vorenus i Rome, spelar denna ofrivilliga tidsresenär, och serien är skapad av Kevin Falls som arbetade med West Wing och fick sedan en hit med James Woods advokatserie Shark förra året.


Saker som irriterar

Ännu en liten sak som jag irriterar mig på. Under gårdagens Idol framförde Daniel Britney Spears - Baby one more time till stort jubel. Vad han gjorde ansågs vara unikt och en helt ny tolkning av låten. Min första tanke när Daniel stegade upp i programmet och skulle sjunga just Baby one more time, var att detta kommer bli en Travis-kopia, vilket det också blev. Han levererade covern väldigt bra och han är en av de bättre i tävlingen, men det var fortfarande bara en kopia av en annan bättre tolkning som gjordes för sju år sedan.


 

Underhållande men utan fantasi

image108

Luc Jaquet och Jordan Roberts viste inte vad de gjorde när de lobbade iväg filmen La marche de l'empereur (March of the Penguins). Det visade vara en klusterbomb som spred en elakartad fågelinfluensa inom amerikansk animerad film. Efter Happy Feet, The Wild, Farce of the Penguins och Madagascar kommer det nu ÄNNU en animerad film med pingviner. Det är lätt att återigen åberopa Hollywoods brist på fantasi och övertro på ekonomisk trygghet i vinnande koncept. Surf's up försöker dock nischa sig genom en "dokumentär" form och fokusera på att ge djuren mer mänskliga egenskaper, d.v.s. göra dem mer antropomorfa.

Cody är en talangfull surfare på Antarktis och som i sin barndom träffade den stora surflegendaren Big Z vilket fick honom att drömma om en värld utanför sitt arbete som fiskpackare. En dag dyker den spastiske fågeln, tillika talangscouten Mickey upp och snart är Codey på väg mot ön Pen Gu för världens största surftävling. Några år tidigare kraschade Big Z in bland klipporna under just tävlingen på Pen Gu men hans kropp hittades aldrig. Sedan dess har Tank Evans, med ett ganska perverterat förhållande med sina troféer, dominerat sporten. Veckan innan tävlingen utmanas Cody av Tank Evans med resultatet att Cody blir både hånad och utskrattad. Men inne i djungeln på ön bor en äldre surf guru som beslutar sig för att hjälpa Cody att vinna tävlingen.

Vist är Surfs Up mer en film om surfare än om pingviner, men samtidigt är det ju pingviner i huvudrollerna och de är det som gör filmen så enormt fantasilös. Det finns en del roliga karaktärer och skådespelarrösterna passar fint in med de tecknade figurerna. Animeringen är skicklig och dialogen känns väldigt naturlig för att vara en tecknad film. Jag lyckas däremot inte känna mig ett dugg intresserad av handlingen och tanken med pingviner som surfar är oerhört krystad. Att bygga filmen som en "dokumentär" känns missriktat och när de väljer att ha med pingvinungar med bebisröster blir jag bara förbannad. Det går också att ifrågasätta valet av marknadsföring, varför en så tydlig sommarrelease i USA släpps i november i Sverige?

BetygBetyg


Vila i frid

image104

För mig var Bergman ett stort berg, en utmaning. I tredje ring bestämde jag mig för att skriva mitt specialarbete om och kring Ingmar Bergman, och min mentor var min filmvetenskapslärare Mats. Han sken upp som en sol varje gång under året när vi satte oss ner för att diskutera Bergmans filmer och mitt arbete. Vid denna ålder hade jag kanske inte vett nog att verkligen förstå innebörden av Bergmans filmer, eller ens lyckas uppfatta den verkliga skicklighet han besatte. Däremot fängslades jag av svärtan, cynismen, humorn, karaktärerna, det teatrala skådespeleriet, skuld, ångest och död. Många unga men även äldre vet vem Bergman är men har fatsnat i förutfattat skitsnack kring att han är "svår". Framförallt tror jag det hänger på filmernas tempo och den teatrala dialogen som inte tilltalar en ny generation, vilket gör att de har svårt att identifiera sig med handligen och karaktärerna. Egentligen handar det bara om intresse och viljan att se film som något mer än underhållning och att kunna få det från en mästare som Bergman. Nåväl, jag fick MVG på specialarbetet men IG i Tyska B vars lektioner jag la åt sidan för att kunna skriva som Ingmar Bergman, ett val jag aldrig har ångrat.

Den som lyckats fånga ett par ord väldigt värdiga Bergman är Marcus Birro på http://www.marcusbirro.se/bloggen/?p=521.

Nya pilotavsnitt III - komediserier

The Big Bang Theory

Detta är en serie gjord på klassisk sitcom manér, 30 minuter långt, pålagda skratt, soffa i centrum, the works. Två vetenskapsmän/genier/nördar bor tillsammans i en lägenhet och en dag flyttar en snygg blondin in i lägenheten bredvid. Avsnittet handlar om att etablera karaktärerna och miljön blandat med diverse gags kring kvinnans sexualitet och öppenhet mot killarnas oskuldsfullhet och instängdhet i sin egen nördvärld. Serien är skapad av Chuck Lorre som framförallt är känd för sin skapelse Two and a half men, förra årets största sitcom i USA vilket avslöjar en del kring klimatet bland sitcoms idag. Saknaden efter kvalité inom genren som Frasier, Vänner och Seinfeld är stor. Tydligen gjordes en pilot av The Big Bang Theory redan förra året men konceptet omarbetades och slipades. Själv tycker jag inte avsnittet i sig ger så mycket, inget pangavsnitt som en pilot måste vara. Förra året dukade många sitcoms under, The Class, Happy Hour mm, så chansen för överlevnad är liten. CBS har valt att satsa på den med premiär 1 september.

image100

Cavemen


ABC nya serie tar utgångspunkt ifrån att grottmannen aldrig dog ut och istället lever de fortfarande som en minoritet i vårt samhälle. Och som alla andra minoriteter så diskrimineras de på samma sätt, sterotypisering i media, svårt att passa in i sociala miljöer etc. Cavemen handlar om Joel, hans bror Andy och bästa vännen Nick, alla tre är grottmänniskor. Joel är förlovad med den vanliga människan Kate vars konservativa föräldrar inte riktigt accepterar Joel för att han är en grottman. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till den här serien. På ett sätt tycker jag att det är intressant hur de skapar en helt ny minoritet i USA och utefter de förställningar vi har om grottmänniskor bygga på de fördomarna. På ett annat sätt tycker jag att det faller på sitt eget grepp. Efter fem minuter finns det inga fler nyanser i en grottmänniskas vardagliga problem som intresserar mig, komiken blir krystad och avsnittet fruktansvärt tråkigt. Dessutom har skådespelarna så mycket make up i ansiktet att de lika gärna kunde bära apmasker som i Apornas Planet. Allt skådespeleri försvinner i närbilderna eftersom hela huvudet är plastigt och den enda man ser är en halvdocka som pratar. Serien har fått 13 avsnitt och schemalagd från och med 2 oktober på ABC. Om inte avsnitt två är det bästa som någonsin skrivits för TV både tror och hoppas jag att serien läggs ner väldigt fort.



Californication

David Duchovny trodde att han skulle bli en filmstjärna efter Arkiv X, så blev inte fallet och han förblev Fox Mulder med hela världen. Nu försöker han erövra världen genom Showtimes nya komediserie Californication, där han spelar en sexberoende nerdekad författare i Los Angeles. Samtidigt som han försöker ordna upp sina kvinnoaffärer har han en exfru som skall gifta sig och en dotter som börjar intressera sig för vuxenlivet. Eftersom Showtime är en kabelkanal är det tillåtet att visa lite naket vilket serien utnyttjar, men bidrar också till en större trovärdighet och ett uppfriskande bortsuddande av kristen radikalism och censur som präglar amerikansk TV (bara första scenen avslöjar serien inställning till kristendomen). Serien är frispråkig och med lite större finess hade man kunnat tro att detta varit en HBO produktion. Nu är det däremot bara Showtime men det är en helt okej pilot som mycket väl ska kunna bli något på längre sikt. Sedan kan man fråga sig varför alla relationsserier riktade mot vuxna människor känns som en skänk från ovan? Någonstans tröttnar man på superhjältar och tonårshångel.

image101


Nya piloter 2

Chuck

image97

En av skaparna bakom The OC Josh Schwartz har tillsammans med regissören McG (bl.a. We are Marshalls, Charlies Angels: Ful Trottle) skapat serien Chuck. Chuck är en datanörd som lever en ganska undanskymd tillvaro med sin anställning vid företaget Buy More och framför sin Xbox. En dag får han ett email från en gammal kompis från college, början på ett spel likt de som de båda programmerat när de studerade. När Chuck sätter sig ner för att spela blir han istället matad med snabba bilder som kvickt flashar förbi. Bilderna visar sig vara kodade hemligheter från olika amerikanska säkerhetstjänster vilka nu laddats ner i hans hjärna.

Serien är en komedi och har en del roliga karaktärer, men framförallt är den gjord med en lättsam ton som gör att den är lätt att se, helt enkelt underhållande och charmig. Chuck spelas av Zachary Levi som någon hardcore sitcom fans känner igen som Kipp Steadman från serien Less Than Perfect som rullat på TV3 med Andy Dick i en av huvudrollerna. I serien medverkar också Adam Baldwin (inte släkt med bröderna Baldwin) som gjort väldigt mycket som Independece Day, Rovdjuret 2, Firefly, Arkiv X, Angel och Day Break. Sedan kommer vi till det blonda bombnedslaget tillika Jessica Andersson look-a-like Yvonne Strzechowski som spelar agent Sarah Kent. Vad som går att utläsa ur hennes bio på IMDB är hon en ganska oprövad talang men som jag tror kommer att locka en del människor (män) till att se serien. Personligen kommer jag att följa serien, formatet känns igen från filmer som till exempel fantastiska Office Space eller värdelösa Employee of the month, och därför tror jag många kommer att vilja se den. Produktionen är välgjord och serien ser väldigt genomarbetad ut i bild, scenografi etc. Lyckas de bara behålla intresset finns det absolut potential i att Chuck kan etablera sig på en så stor kanal som NBC. Premiär den 24 september.



image98image99
Yvonne Stre.. Srte.. Strzechowski och en blodig "Traveler"


Nya pilotavsnitt från Amerika 1

När sommaren passerat hälften börjar det trilla in en del piloter hos Lembrowskibloggen, och detta året är inget undantag. 2006 recenserade jag Heroes, Jericho, Shark, Traveler, Psych mm. där Heroes verkligen blivit en smash-hit i amerika, medans min favorit Traveler hade ett genomuselt andraavsnitt och som verkligen inte har levt upp till mina förväntningar. För någon månad sedan skrev jag i denna bloggen att Jericho var nerlagd, och det var den också, till ett gäng envetna fans fick direktörerna på CBS på andra tankar genom effektiva protester. Jericho är tillbaka med en halv säsong till hösten och kanske längre beroende på tittarsiffrorna. Shark fick också en framgång men jag har helt lämnat den serien. Nu till de nya och spännande nya serierna!

image98

The Sarah Connor Cronicles

Om titeln ringer någon klocka hos er där ute så stämmer det mycket riktigt. Detta är en serie på Terminator som tar avstamp kort efter Terminator 2. Serien har helt nya skådespelare i alla roller, ingen comeback av vare sig Linda Hamilton eller Edward Furlong. Fox producerar och de har ju som giganter på TV marknaden en del pengar att kunna slänga ut på serier, vilket jag tror krävs för att denna serie ska kunna bli bra. För de som inte är så bevandrade eller dåligt uppdaterade kring Terminatorfilmerna så rekommenderar jag både etta och tvåan, medan trean går att lämna därhän.

Sarah Connor har gift sig och bor med sin son John i en stad mitt ute i öknen, men hon får ett varsel om att en Terminator är på väg så de flyr och lämnar maken bakom sig. John har blivit några år äldre men går fortfarande på high school (serien säger sig utspelas under 1999) och är fruktansvärt trött på att dra upp rötterna gång efter gång. På hans nya skola visar en flicka i hans klass intresse för honom men väl medveten om sin situation bestämmer han sig för att inte inleda en djupare relation. När han träffar flickan igen dagen vill han förklara sig och hon tar emot ursäkten samt presenterar sig som Cameron. Under samma lektion har de fått en vikarie, en man vid namn Chromatie, när han läser upp närvolistan och John räcker upp handen plockar vikarien fram en pistol och börjar skjuta mot honom. I jakten ställer sig Cameron emellan vikarien och John och blir träffad med flera skott. Jakten fortsätter ut på skolans parkering och när Terminatorn (ganska uppenbart) har John i siktet på nära håll blir han häftigt påkörd. Det visar sig vara flickan från klassen som kommit för att hjälpa John.

Jag vet inte hur jag ska ställa mig till den här serien. Cineasten i mig vill inte att man ska hålla på att sabotera en historia som denna eftersom de bägge första filmerna ligger mig varm om hjärtat. Så avsnittet lämnar mig väldigt ambivalent. De har funnit relativt bra skådespelare till rollerna, Sarah spelas av Lena Headey senast som drottningen i 300, John av Thomas Dekker senast som kompisen Zach till "The Cheerleader" i Heroes och Summer Glau från Firefly. Att Glau överhuvudtaget är med som en robot i The Sarah Connor Chronicles tror jag kommer just från hennes prestation i Firefly och filmen Serenity, tillsammans med hennes speciella ögon. Nåväl, för att denna serie skall kunna bli någonting krävs mycket pengar eller en innovativ regissör som kan dra ner kostnaderna på specialeffekter. Terminator konceptet drivs genom sin action och piloten lever lite upp till detta utan att övertyga. Samtidigt började jag fundera när jag såg piloten, är verkligen storyn tillräckligt stark för att kunna ge liv till en hel serie? Jag har en känsla av att denna serie inte klarar en säsong eftersom publiken kommer att känna sig som jag och fråga sig: var är Arnold? Preliminär startdatum på Fox: 1 januari 2008.

image95


Kompetent hantverk av Soderberghs assisterande regissör

image94

Gregory Jacobs heter regissören till skräckthrillern Wind Chill och är främst verksam som assisterande regissör och producent till Steven Soderbergh i bland annat Oceans filmerna, The Good German, The Limey etc. Tidigare har Jacobs själv regisserat filmen Criminal, den amerikanska re-maken av den argentinska filmen Nueve Reinas (Nine Queens), en film om två professionella bondfångare men som inte lyckades nå upp till originalets nivå. Nu har både Steven Soderbergh och George Clooney producerat Jacobs andra film som regissör Wind Chill.

Två college studenter, spelade av Emily Blunt och Aston Holmes, skall åka hem över julen och delar skjuts eftersom de bor i samma delstat. De känner inte varandra men efter lite kallprat börjar tjejen (man får aldrig reda på vad de heter) ana att allting inte är som det ska med killen, det är små detaljer i vad han säger som inte stämmer överens. Efter ett besök på en bensinmack mitt ute i ödemarken (klassiskt inslag i amerikansk skräckfilm) tar killen en genväg från motorvägen (nejmen) och vid ett vägmöte sladdar han av vägen och bilen fastnar i en snödriva. Det visar sig snart att de inte är ensamma i den iskalla skogen utan mörkklädda människor(?) smyger tyst omkring på vägarna.

Framförallt är Wind Chill en genomarbetad film, manuset är synnerligen välmarinerat i jämförelse med filmer i denna genre (läs Haunted Forest), men har sina brister mot slutet av filmen. En av killarna bakom manuset heter Steven Katz som också skrev Shadow of the Vampire för sju år sedan, även den med ett bra manus. Regin är också kompetent, snyggt, välarbetat och genomtänkt, dock utan att göra större intryck. Av skådespelarna är det Emily Blunt som imponerar mest. Hon hade ett litet genombrott som Meryl Streeps fräna och cyniska sekreterare i The Devil Wears Prada. Blunt är en rising star i Hollywood och medverkar i flera filmer under 2007 där hon bland annat spelar mot Tom Hanks och Juliette Binoche. Allt igenom är en Wind Chill bra film som går vägen tillsammans med 1408 istället för splat-packs Hostel och Saw vad gäller valet av det explicita våldet.

BetygBetygBetyg 


Hetaste buzzet på nätet, en skräckrulle?

Just nu råder det het feber kring JJ Abrams senaste projekt som går under namnet "Cloverfield". Den dök upp från ingenstans, trailern till filmen som ingen egentligen vet något om, men eftersom den rullat före Transformers i en vecka har många människor uppmärksammat den och börjat spekulera i vad det egentligen handlar om. Olika smygfilmade trailers har sporadiskt poppat upp på youtube men efter en quicktime release finns den att tillgå.

Vad man däremot vet är att filmen märkligt nog har ett par kopplingar till den nerlagda sitcom serien The Class som jag själv följde utan större intresse under hösten och vintern. Dels är en av The Class skådespelarinnorna, Lizzy Caplan (som spelade punkbruden Kat) med i filmen och skymtas snabbt i trailern, dels skall en av karaktärerna i JJ Abrams film heta Ethan Haas precis som den snobbige samt homosexuella mellanstadieläraren i serien. I filmen lär Ethan Haas istället vara en profet av något slag, två galna internetsiter har iallafall öppnats i dennes ära, Ethan Haas was right och Ethan Haas was wrong.

http://www.ethanhaaswasright.com/
http://ethanhaaswaswrong.blogspot.com/

Vad gäller JJ Abrams filmer vet man sällan något i början av hans filmlanseringar eftersom han ofta skickar ut desinformation för att förvirra människor och dra igång en nyfikenhet och "buzz" kring sina projekt. Personligen blir jag som ett barn på julafton av denna trailern och mina förväntningarna skruvas upp skyhögt.



Större och bättre bildkvalité på quicktime: http://www.apple.com/trailers/paramount/11808/large.html

Tidigare inlägg
RSS 2.0