En film där Hasselhoff är den största behållningen

Click

Click med Adam Sandler handlar om arkitekten Michael som har svårt att få ihop tid till både familj och arbete. Chefen (spelad av Hasselhoff) kräver ständigt Michaels uppmärksamhet kring nya projekt och hans båda ungar (amerikanskt sockersöta) är ständigt på honom. Trött på sina tillkortakommanden finner han i butiken Bed, Bath & Beyond den kufiske figuren Morty inne på lagret, som mer påminner om Uppfinnar-Jockes dito. Morty (Christpher Walken) presenterar Michael för en så kallad universalfjärrkontroll, som visar sig kunna, med enkla knapptryckningar, kontrollera universum. Genom att trycka på paus så stannar världen, trycker han på FF spolar han fram världen och han har även hela sitt liv valbart i Main Menu.

En rolig idé? Självklart. En fungerande film? Nej. Ledsen att säga till alla Adam Sandlerfans där ute att ännu en gång levereras en halvtaskig komedi som fullständigt dränker sig själv i sin egen idioti. Det finns så mycket logiska luckor i manus och filmen är så förutsägbar att jag stundtals vrider mig i smärtsamma plågor. Genom att använda en fjärrkontroll som fungerar i verkliga livet måste väll innebära vissa logiska problem? Vad händer med en själv när man spolar fram för vem är det som trycker på/av knappen? Varför kan han inte förändra världen när han är i pausläge? I filmen löser man egendomligt detta genom att säga att personen går på "autopilot", alltså allt är tänt med det är ingen hemma, så att säga. Reagerar inte familj och vänner på en sån personlighetsförändring och att han glömmer stora delar av sitt liv? Det är ändå förutsägbarheten som är värst i filmen, varje gång Michael hittar en nu funktion på fjärkontrollen kommer scenen efter att handla om hur han använder den funktionen ute i verkligheten. Filmen lider också utav att trailern har avslöjat alldeles för mycket av filmen, alla de roligaste scenerna har du redan sett innan du sett filmen.

Filmen innehåller en del biroller som spelas av kultfigurer som David Hasselhoff, Henry "The Fonz" Winkler och Julie "Marge Simpson" Kavner, även Sean Astin dyker upp iförd toktrånga badbrallor. Hasselhoff är ju en skämt bara han visar sig, i Sverige mer än någon annanstans efter "I've been looking for freedom" reklamen och i TV-programmet 100höjdare. Dock gör han rollen som Sandlers slemmiga chef riktigt bra, och gör kanske den bästa jobbet i den här filmen. Kate Beckinsale som spelar Sandlers fru (yeah right) får en riktig torftig roll som klassisk amerikansk ”soccermom”.

Det många kanske inte anar, och vad som stjälper filmen, är att den faktiskt övergår från komedi till att bli "It's a Wonderful Life" eller Dickens "En Julsaga". Utan att ge några mer spoilers så kan ju ni som sett eller läst ovanstående verk inse hur det slutar. Det känns som om manus till filmen har skrivits utan någon som helst aning om var den ska sluta. Jag har läst ett par recensioner som gillar det dramatiska slutet och hur detta inte blir en "vanlig" Adam Sandler film. I detta fall hade jag uppskattat ett "vanligt" Adam Sandler slut till skillnad från karbonkopian av Dickens roman från 1843.

Till slut skulle jag själv vilja ha en fjärrkontroll så jag kunde spola tillbaka mitt liv och undvika denna filmen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0