Lembrowski

Det har gått tre veckor sedan min senaste recension av TV-serien Masters of Horror, och ytterliggare tre avsnitt har nu gått som kräver sin okulära besiktning.

Avsnitt 4: "Jenifer" av Dario Argento. Att Dario Argento gör ett avsnitt till serien är som om man skulle återuppväcka Hitchcock för ett avsnitt av Lost eller nått. Inom genre är Argento en legend som dock har tacklat av på sista tiden och kanske är hans filmer något överreklamerade, men hans inflytande över dagens skräckfilmsregissörer är enorm. I sitt avsnitt till Masters of Horror visar han var skåpet skall stå genom att göra det bästa avsnittet i serien. Handlingen är svår att förklara, men jag skall göra ett tappert försök. Jenifer är en synnerligen missbildad tjej som i början av avsnittet håller på att mördas, dock ingriper en spanare (spelad av Steven Weber bl.a. från Tv-serien Wings och Stephen Kings The Shining) och räddar henne. Polisen tycker synd om henne och tar henne under sina och sin familjs vingar (efter vissa tveksamheter) och Jennifer tyr sig till honom. Till saken bör sägas att endast Jenifers ansikte är missbildat, men resten av henne är det absolut inget fel på om man säger så, vilket leder till att Steven Webers karaktär börjar åtrå henne. Dock börjar problemen infinna sig när Jenifer väljer att dinera på familjens katt. Sexualitet är något Argento ofta tar upp och diskuterar i sina filmer. I detta avsnitt handlar det om ena sidan åtrå och sexualitet, å andra sidan etik och moral (till dess absoluta gräns). Men som sagt Argento visar sin klass som skräckregissör.

Avsnitt 5: Chocolat av Mick Garris. Till en början vill jag tacka Mick Garris för att han varit en stor del av att denna serie blev till. Han har varit skapare av serien och har lyckats samla ihop denna grädda av skräckregissörer och skräckmanusförfattare. Mick Garris är mest känd för att ha regisserat många värdelösa filmatiseringar av bra Stephen King romaner, som Pestens Tid och Stephen Kings The Shining. (En brasklapp kanske vore på sin plats då jag med Stephen Kings The Shining inte menar den klassiska skräckfilmen från 1980 som demonregissören Stanley Kubrick stod för, och alla kan historien om att Stephen King ogillade Kubricks film, och gjorde sin egen på 90-talet som är något av de värsta som gjorts på en King roman, vilken Mick Garris regisserade.) Mick Garris har gjort det absolut sämsta avsnittet i serien, vilket handlar om en kille som ibland dåsar till och i värsta i-huvudet-på-john-malkovich-manéer befinner sig i en kvinna och ser vad hon ser och känner vad hon känner. Tills en dag denna kvinna mördar en människa och huvudrollsinnehavaren bestämmer sig för att söka upp henne genom att komma ihåg hur chokladen smakade som hon en gång åt, vilket kunde kopplas till en speciell chockladbutik. Avsnittet är tråkigt och intetsägande utan precision i varken manus eller regi.

Avsnitt 5: Homecoming av Joe Dante, känd för regi av Gremlins, original Piranha och The Howlin (Varulven på svenska). Dante hade sin storhetsperiod för 10 år sedan, och det märks att han inte varit bra på länge då hans avsnitt är lite väl pretentiöst och ytligt. Avsnittet är väldigt politiskt och anti-Bush, vilket nu kanske är lite blasé efter den anti-bush kulminationen som ägde rum vid valet för ett år sedan. Publiken fattar Romeroreferenserna utan att han behöver skriva det en på näsan, vilket han ständigt gör. Till och med för ett skräckfilmsavsnitt är handlingen lite väl patetisk. Det utspelar sig till valet 2008 och döda soldater återkommer från kriget i Irak i sina kistor. Många har begravts genom åren, men lägligt till valet vaknar de upp igen som zombies, men istället för att som i alla andra zombiefilmer stilla sitt begär att äta människor vill de bara rösta i valet! Dessutom emot kriget och emot republikanerna. Det är riktigt löjligt men det finns några stråk av genialitet i avsnittet. Mediekritiken är ganska okey, och att hjälten lyser med sin frånvaro är lite originelt, hjälten har byts ut mot opålitliga och mediakåta proffstyckare och politiker. Dock är detta ett av de sämre avsnitten i serien.

Inlägget blir riktigt långt och med tanke på att klockan är över 1 på natten kan jag kanske inte leverera en riktig klartänkt recension, men jag menar vad jag säger och säger vad jag menar. "För det första var jag inte där och för det andra är jag felciterad" som man brukar säga. =) Sov gott alla ute i Sverige!