Lembrowski

The Curious Case of Benjamin Button är en komisk fars som skrevs av den amerikanska nationalskalden F Scott Fitzgerald 1921, och handlar om en man som är gammal när han föds, blir yngre för varje år och är ett spädbarn då han dör. Mer än så har inte F Scott Fitzgeralds korta novell gemensamt med David Finchers film The Curious Case of Benjamin Button (sv. Benjamin Buttons otroliga liv). Manusförfattaren som omtolkat Fitzgeralds novell heter Eric Roth och han ligger bakom manus till många bra filmer som Forrest Gump och The Insider, men också riktigt usla som The Postman. Att Roth även ligger bakom filmmanuset till Winston Grooms bok Forrest Gump är märkbart i filmen The Curious Case of Benjamin Button, då den påminner betydligt mer om filmen Forrest Gump än om F Scott Fitzgeralds korta novell.

Ett märkligt barn föds samma dag som det första världskriget tar slut. Bebisen är litet som ett normalt barn men bär kännetecken av en mycket gammal människa med gråstarr, reumatism etc. Mamman till barnet avlider efter förlossningen och pappan, äcklad och förskräckt över barnets yttre, sliter med sig byltet ut i den fredsfirande New Orleansnatten. Spädbarnet hamnar till slut övergiven på en trappa till ett hus som visar sig vara ett ålderdomshem. Föreståndarinnan förbarmar sig över barnet och tar det till sitt hjärta. På ålderdomshemmet passar han in bland alla äldre. Samtidigt som alla hans vänner dör bort på hemmet blir han själv bara friskare och tillsynes yngre. På hemmet träffar han en dag ett barnbarn till en av de residerande tanterna, den 5 åriga Daisy som han blir förälskad i. Benjamin blir allt yngre och när han fyller sitt 17 levnadsår (ser han fortfarande ut som en gammal gubbe) mönstrar han på bogserbåten Chelsea som tar honom ut i världen.

Jag tror många har sett trailern för den här filmen då den florerat runt på svenska nyhetssajter av det underhållningsvärdet att Brad Pitt, som spelar huvudrollen Benjamin Button, porträtterar en gammal man i filmen. När Benjamin är riktigt gammal har Brad Pitts ansikte klippts ut och klistrats in på nån CGI animerad figur, och det ser inte snyggt ut. Hos mig blir det ett irritationsmoment, och den här CGI animerade varelsen som haltar omkring drar all uppmärksamget till sig. Illusionen som är en del av filmens grundläggande fenomen försvinner och det förstör min upplevelse av den. När väl Brad Pitt fått sin egen kropp och den här CGI animerade varelsen försvinner så växer också filmen.

Likheterna med Forrest Gump är slående, den utgår från samma infallsvinkel, en pojkaktig man i huvudrollen och som för berättelsen framåt genom en berättarröst, sydstatstemat i plats och dialekt, små söta lättolkade symboler läggs in lite här och var (kolibri istället för fjäder) och filmen har samma pseudofilosofiska inställning till livet.

The Curious Case of Benjamin Button är ett drama full med magisk realism, och den berättas ur en dagbok vilken läses i nutid, eller precis innan orkanen Katrina. Denna del av filmen, uppläsandet, är fullständigt poänglös och borde ha hamnat i papperskorgen. Överlag tycker jag att manuset är svagt, Benjamin Button är en Forrest Gump liknande karaktär men saknar samma hjärta. Benjamin är bara en stilla åskådare i hela sitt liv som finner sig i allt och tycker allt är ok och normalt. Sympatisk visst, men förbannat tråkig. Tanken är att filmen ska berätta om livet och döden på ett lite skruvat sätt men utan att göra sig löjlig över det. Vilka konflikter som skulle kunna uppstå om någon blev yngre för varje år. Filmen ironiserar över livet och betraktar det på ett annorlunda bakvänt sätt. Men problematiken lämnas därhän, sopas under mattan och den verkliga känslan i kärlekshistorien uteblir.

Det finns också mycket som är bra med filmen. Skådespeleriet är fläckfritt, Cate Blanchett är alltid bra, liksom Tilda Swinton, Elia Koteas, Taraji P Henson, Julia Ormond etc. Brad Pitt gör en rekorderlig insats, men eftersom han bara är en åskådare i sitt eget liv blir det inte mycket spelutrymme för en karaktär som är likadan filmen igenom. Men var inte oroliga, Brad kommer att Oscarnomineras för bästa manliga huvudroll, men han kommer inte att vinna. Kanske en Golden Globe, men ingen Oscar, hoppas jag iallafall. Däremot tycker jag han borde nomineras i kategorin bästa biroll för prestationen i Burn after Reading.

Jag har knappt vidrört att regissören till The Curious Case of Benjamin Button är David Fincher, den hyllade mannen bakom Fight Club, Seven och Zodiac. Som jag redan berört är historien svag, något jag inte ska orera om längre, däremot är Fincher en skicklig regissör när det kommer till kameraarbete, scenerier och det visuella. Detta har Fincher lyckats med i filmen och är en av anledningarna till att jag lyckas var intresserad av filmen hela vägen tills den klockar in på blygsamma 160minuter. Fincher brukar vara mörk och vilja gå det där extra steget, här är han dessvärre återhållsam på den punkten.

The Curious Case of Benjamin Button är i stort ett skickligt hantverk med gediget skådespeleri. Däremot förstörs den av ett CGI monster, hjärtlöshet i historien och dålig känsla i berättelsen. Stark trea.