Lembrowski

Den stora frågan är hur många t det är i kötttåg? Eller skrivs det kött-tåg? De finns rimligtvis köttbil på samma sätt som det finns fiskbil. Och ett annat fordon till sammanskrivningen borde det ju bli kötttåg, men tre t finns sällan i svenska språket vilket möjligen skulle utradera ett t, alltså köttåg. Eller?

Nu var det inte språkproblem som skulle stå i fokus av detta inlägg utan filmen The Midnight Meat Train. Filmen bygger på en novell med samma namn av skräckförfattaren Clive Barker och ligger i samlingen Book of Blood som utgavs i mitten på 80-talet. I filmkretsar är Clive Barker fortfarande främst känd som mannen bakom Hellraiser men har också skräckfiguren Candyman på sitt samvete. För de som läser fantasy eller skräcklitteratur är Clive Barken en betydligt större ikon.

I The Midnight Meat Train följer vi fotografen Leon Kauffman som försöker vara originell genom att ta svartvita fotografier i stadens centrum (de försöker låtsas att det är New York men är i verkligheten Los Angeles). Leon överlever genom att sälja en del fotografier till tidningar men vill stå igenom som konstnär. Leons flickvän fixar ett möte med en inflytelserik gallerist, och på mötet får Leon som tips att bli mer vass och fånga bilder med starkare känslor. Han börjar stryka omkring på nätterna och fotografera rån, misär och de mörka delarna av stan. En natt kommer han underfund med att det finns ett samband mellan sena kollektivtrafiken och försvinnande av människor. En högreslig slaktare med Forrest Gump frisyr fångar Leons intresse och han börjar följa efter honom på ett nattåg med destination långt ner under jorden.

Denna film är intressant av två anledningar: dels bygger den på en gammal Clive Barker historia, dvs när han var som bäst, och dels är detta regissören Ryuhei Kitamuras debut i Hollywood. Kitamura har tidigare bland annat regisserat zombiesamurajfilmen Versus och femaleassassinfilmen Azumi. Och det märks att det både är Clive Barker som ligger bakom manus och att en asiat regisserat då handlingen känns 80-tals slasher och regin väldigt mycket J-horror.

Skådespelarensemblen består av idel TV-skådisar. I huvudrollen ser vi Bradley Cooper (Alias) som Leon, Brooke Shields som galleristen, vi ser även Roger Bart (Desperate Housewives, Hostel 2), Barabara Eve Harris (Prison Break), Peter Jacobson (House) med flera. Om man bortser från Brooke Shields så är de andra ganska ok skådisar och gör ett ganska bra jobb. Problemet är däremot castingen av Vinnie Jones som The Subway Butcher. När man som jag både sett honom spela fotboll för Wimbledon och leverera sköna repliker i Guy Ritchiefilmer har jag svårt att se honom som mördare med en överdimensionerad köttklubba. Vist har han ett utseende som en psykopat, men jag har svårt att ta honom seriöst. När dessutom Ted Raimi ploppar ut ur sina ögonhålor har jag svårt att hålla mig för skratt.

Specialeffekterna är stundtals riktigt usla, handlingen bra till en början men tappar och blir väldigt uddlös. Filmen har samma problem som många filmatiseringar av Stephen Kings böcker, de svårt att utveckla en kort novell till en fungerande film. Till slut blir The Midnight Meat Train mer underhållande än skrämmande och slutet är synnerligen uselt.