Elijah Wood i roliga glasögon och Tarantino presenterar skräck

Everything is Illuminated



Liev Schreiber, välkänd birollskådis i filmer som Scream och The Manchurian Candidate, har både skrivit och regisserat Everything is Illuminated med Elijah Wood i huvudrollen som den maniske samlaren Jonathan Safran Foer. Woods karaktär är en extremt tillknäppt människa som samlar på allting som hör till familjemedlemmar i små zipp-lock påsar som han sedan häger upp på väggen. Jonathan erhåller ett fotografi vid sin farmors död som får honom att vilja leta upp sin farfars födelseort i Ukraina. I Ukraina är man van vid att rika judar söker upp sina familjers historia, och organiserar liknande resor för utlänningar. Jonathan får den ukrainska hiphopparen Alex och hans farfar som guide, samt deras hund Sammy Davis Jr Jr.

Filmen börjar som en väldigt rolig komedi, kulturkrocken mellan öst och väst, samt krocken mellan de på ytan helt olika karaktärerna tycker jag är väldigt underhållande. Den för mig helt okända Eugene Hutz är riktigt bra som Alex. Det känns som om filmer om kulturkrockarna har gjorts förr, men filmen innehåller väldigt mycket hjärta som gör att man vill hänga med i deras roadtripp genom Ukraina. Efter halva filmen vänder det och blir en mörkare film som berättar en del om Ukrainas medverkan i andra världskriget, vilket speglar en del av regissören Schreibers egna judiska familjehistoria. Fotot tycker jag är otroligt bra filmen igenom, t.ex. bilden ovan visar Elijah Woods på ytan sterila karaktär mot den vita bakgrunden, och det sedan fantastiska Ukrainska landskapet. Liev Schreiber tappar lite av historien och tempo i slutet av filmen, och den blir ganska förutsägbar. Det märks att Schreiber kollat in en del på Emir Kusturicas filmer, och stundtals ligger det en ganska påtaglig Kusturica känsla över filmen.

Det är en speciell film och Elijah Wood gör en speciell roll, och han försöker verkligen slå ifrån sig Hobbit stämpeln, vilket han lyckas med i denna film. För att vara första regiarbetet för Liev Schreiber gör han ett fullt godkänt insats i en film som känns väldigt Europeisk. Everything is Illuminated är sevärd och jag vill se mer av både Schreiber och Eugene Hutz i framtiden, en mycket stark trea av fem.


Det har kommit en våg att ovanligt råa skräckfilmer den senaste tiden, en råhet man får söka sig tillbaka till Last House on the Left eller Motorsågsmassakern för att finna. I konkurrensen med den asiatiska skräckfilmsvågen försöker övriga världen med lykta söka efter nya grepp att fånga den skräckfilmsintresserade publiken. Just nu är det både visuell råhet och känslomässig hopplöshet som verkar vara svaret på hotet från Asien. Wolf Creek är en film som fick den välkända filmrecensenten Roger Ebert att lämna biografen, äcklad av vad han såg. Rob Zombies The Devils Rejects är inte heller så mysig, men den franska Irreversible, som kanske inte direkt är en skeäckfilm, är den mest råa filmen jag sett kanske någonsin. I detta fack kan man även placera in Eli Roths Hostel, producerad i samarbete med Quentin Tarantino.

Hostel börjar med att tre killar i åldern mellan 20-30 träffas i Amsterdam för att göra vad många gör i Amsterdam, röka holk. Här träffar de på en kille som berättar om ett hotell utanför Bratislava vid namn Hostel som är fullt av villiga brudar. Utan att egentligen behöva säga det så sätter sig killarna på första bästa tåget till Slovakien, och väl där visar det sig att allt som snubben i Amsterdam sagt var sant. Det dröjer dock inte länge förrän de börjar ana att något inte riktigt står rätt till, och snart vaknar de upp fastlåsta i ett mörkt rum med blanka stålverktyg runtomkring sig.

Regissören Eli Roth känner jag främst igen som regissören bakom virusfilmen Cabin Fever, men han var även på något sätt involverad i Kill Bill 2 där jag spekulerar i att han och Tarantino snackade fram den här filmen. Storyn i sig påminner lite om From Dusk to Dawn, en plats dit de reser genom ryktesspridning som visar sig ha dödliga konsekvenser, våld, sex och död. Tarantino har tidigare hyllat rape-and-revenge filmer från 70-talet, vilket återspeglas i Hostel som har många influenser av dessa, bl.a. svenska Thriller-en grym film, som även man såg influenser av i Kill Bill. Jag fastnar inte speciellt för Hostel, men som skräckfilm är den helt ok, och i sitt sammanhang välgjord med goda referenser. Svag trea av fem.

Hostel


Kommentarer
Postat av: Carl

Gillar din blogg skarpt.

Vart såg du de här filmerna? Ser framemot bådatvå mycket.. kan ha att göra med min tågluffarresa i somras, då jag reste genom östeuropa med ett gäng kompisar, läste jag Jonatan Safran Foer, samt besökte ett skumt fängesleliknande Hostel i Bratislava, Slovakien. ;)

2006-01-31 @ 01:45:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0